Jag har gått för långt, kan inte sluta gå, hjärtat sitter utanpå, slår inte som det brukar slå, i ett ensamt rum, en sekund blir tusen år

Sidan som går vidare har någon redan rivit av, så jag griper tag, i vita blad.



för ljus att nå, så djupa sår
sjunker lite lägre för varenda gång jag vänder om
men jag vänder om, än en gång
orden fastnar halvägs jag vet inte hur jag bär mig åt
samma gamla visa men vet inte vad det är för låt

jag har gått så långt, nästan blivit van
historien upprepar sig och slutar alltid likadant



Kommentarer
Abdullahmathea

Very useful information. Thank you!

2011-06-20 @ 08:57:56
URL: http://abdullahmathea.bloghy.com


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0